Sockennamnen

Våra sockennamn på Storsudret

Namngivningstiden bör ha infallit för minst tusen år sedan.

Storsudret
Namnet bör vara rätt nytt, från det senast århundradet, men man har haft olika tolkningar till förleden Stor. Är det från början ett nidord för trakten med de stolta bönderna? 

Fide
Ortnamnet bygger på ett fornnordiskt ord fithu, som kan jämföras med dagens ord fet. Här har ordet betydelsen frodig strandäng.

Öja
Ortnamnet har att göra med ett forngermanskt ord för upphöjning i våtmark (jämför ö). Området har vid namngivningstiden varit våtmark med en eller flera öar med torrare mark. Därefter har landhöjningen och utdikningar på 1800-talet påtagligt förändrat landskapsbilden.

Hamra
Ortnamnet bygger på ett gammalt ord hammar med betydelsen grusudde i sankmark (eller ut i havet). Här anser man att det syftar på en låg ås öster om kyrkan. Liksom i Öja har landhöjningen och utdikningar på 1800-talet påtagligt förändrat landskapsbilden.

Vamlingbo
Vamb är ett gammalt ord för tjock. (Jämför ordet våm= stor mage)  Den mest troliga förklaringen är att ordet har syftat på någon plats som var fet eller tjock, kanske en bördig åker. Tillägget –ling  är en vanlig ändelse från den tiden, med betydelsen de som bor där (i det här fallet vid den feta åkern)  Slutändelse bo betyder boställe. Alltså: Bostället för dem som bor vid den feta åkern. Som jämförelse kan nämnas att det i socknen även har funnit ett Smällingbo, alltså Bostället för dem som bor vid den smala åkern.

Sundre
Ortnamnet bygger på en gutnisk variant av ett fornnordiskt ord för söder = sundre som bygger på sunner = söder. Alltså den allra sydligaste delen på ön.

Sudret
Områdesnamnet Sudret bör (liksom namnet Sundre) gå tillbaka på det forngutniska ordet sudher  = söder, en parallellform till sunner, som namnet Sundre bygger på. Alltså den sydligaste trakten av Gotland.

Hoburgs ting
Under medeltiden var hela Gotland uppdelat i tredingar, ting, sättingar och fjärdingar. Vi hade Hoburgs sätting och Hoburgs ting. I tinget fanns fyra fjärdingar, Fide, Hamra, Vamlingbo ch Sundre, med lite annorlunda gränsdragning mellan sig än de nuvarande sockengränserna. I samband med kyrkobyggena på 1100-talet och sockenbildningarna skapades Öja socken mitt i den gamla fjärdingsuppdelningen.

Troligen var det en storbonde i Öja, vid Unghanse, som ville bygga en kyrka på sin mark, och därmed skapa en församling, en socken runt den. Då togs en del av den nya socknen från Fide fjärding (Kyrkbyn) och en del från Hamra fjärding (Holmbyn). Det namnet har för övrigt samma betydelse som namnet Öja, upphöjningar i våtmark.

                                                                          Kerstin Jonmyren