Ur samlingarna

De förbryllande “ryska” tröjorna

museetVåren 1808 var händelserik för Gotland. Det var då som den ryske generalen Bodisco med sina trupper ockuperade ön. Ryssland ville hindra England att från Gotland vara ett hot mot Ryssland. En svensk styrka kom till undsättning och tvingade ryssarna att kapitulera efter tre veckor och lämna ön.

Som ett minne och ett krigsbyte från denna tid har man länge betraktat ett antal egendomliga tryckta kattuntröjor (bomullstyg), som nu bl.a. finns på Armémuseum. Fem stycken finns i Gotlands fornsal, tre i Bottarve hembygdsgård och en på Nordiska museet.

Det är ju naturligt att dessa brokiga plagg med sina många olika mönster förbryllat alla som haft dem i sin vård och att de satt fantasin i rörelse.

Efter ett omfattande “detektivarbete” av Ingegerd Henschen konstaterades att tröjorna inte tagits som krigsbyte från ryssarna, utan var ett slags nattröjor, som använts av sjuka svenska soldater. I den kaotiska situation som Sverige befann sig i 1808 med omfattande materialbrist i krigsmakten hade nöden ingen lag. Man använde det tyg man kunde få tag i! Obs! Sverige förlorade Finland till Ryssland i kriget 1808-09.

1808 levererades 5000 s.k. nattröjor till arméns sjukvård. Egentligen skulle tyget till tröjorna vara den traditionellt blårandiga lärften, men som sagt, man använde de tyger som fanns till hands.

Tröjorna förvarades vid förrådsförvaltningen i Tingstäde, Gotland. Under 1800-talet såldes flertalet tröjor från Tingstäde till olika städer på fastlandet och användes där av fästningsfångar. Fasonen på tröjorna är besynnerlig och vittnar om att de sytts i all hast. Tyget är vikt runt kroppen eller svept som babytröjor och saknar sidosömmar. Ärmarna är nödtorftigt tillskurna. Banden och fodret är av olika material.

Henschens forskning har visat att tygerna trycktes av den Lammska kattunsfabriken vid Blecktornet på söder i Stockholm.

P-G Lundberg

Källor: De “ryska” tröjorna av Ingegerd Henschen
Kungens tält och folkets tröjor av Jobs och Duro i samarbete med Armémuseum